Det finns säkert några Beverly Hillbillies ett skämt som rör huset som skådespelarna Ashton Kutcher och Mila Kunis har byggt på en magnifik kulle ovanför den anrika enklaven Los Angeles. De mäktiga Hollywood-bovarna – han är från Iowa; hon är född i Ukraina – grävde trots allt en brunn på fastigheten för att bevattna marken, planterade (och skördade) ett majsfält under covid-nedstängningen och döpte platsen till KuKu Farms. Men medan Jed, mormor och resten av familjen Clampett anammade en betydligt mer traditionell tolkning av Beverly Hills prakt – den vidsträckta franska nyklassicistiska herrgården som avbildas i eftertexterna designades av arkitekten Sumner Spaulding i början av 1930-talet och renoverades av den legendariske designern Henri Samuel på 1980-talet – närmade sig Kutcher och Kunis sitt passionprojekt från ett betydligt mer blygsamt perspektiv.

”Vi ville ha ett hem, inte en egendom”, insisterar Kunis, när han beskriver den sex hektar stora fastigheten som nu inrymmer ett huvudhus anslutet till ett gästhus/nöjeslada, samt en fristående grillpaviljong, allt uppställt längs en central axel som är noggrant utformad för att fånga den förtrollande utsikten från, mellan och genom de olika byggnaderna. ”Vi ville att huset skulle se ut som en gammal lada, något som hade stått här i årtionden, som sedan omvandlades till ett hus. Men det var också tvunget att kännas modernt och relevant”, utvecklar Kutcher.

Den designbesatta duon inledde sitt femåriga äventyr genom att sätta ihop oberoende Pinterest-anslagstavlor för att konkretisera sina personliga visioner för projektet. ”Att bygga ett hus från grunden är ingen liten sak. Detta skulle antingen stärka oss eller bryta oss”, säger Kunis om det potentiellt splittrande åtagandet. Lyckligtvis verkade deras estetiska preferenser passa ihop snyggt. ”När vi tittade på varandras anslagstavlor var 90 procent av bilderna vi valde desamma, och de flesta husen vi pinnade var designade av Howard”, minns Kutcher och syftar på arkitekten Howard Backen från AD100-företaget Backen & Gillam Architects.

Backen är förstås en mästare på det så kallade moderna bondgården, känd för sin förmåga att locka fram en känsla för poesi och en ljus, samtida anda från destillerade folkliga former och rustika material. Kutcher/Kunis-bostaden är ett bevis på hans alkemiska hantering av återvunnet trä, skivformad betong och glas. ”Howard är som en stor mjukvarudesigner, någon som närmar sig design som en betoning av funktion”, säger Kutcher, som har bred erfarenhet av teknikstartups. ”En mjukvarudesigner vill få människor dit de vill vara med minsta möjliga klick. Howard vill få dig dit du vill vara med minsta möjliga dörrar och hinder. Han vet också att det finns vissa ställen där du vill ha en barriär för att markera en tröskel och skapa lite friktion”, tillägger Kutcher.

För sin del återgäldar Backen komplimangen. ”Ashton och Mila är två av de smartaste och mest nyfikna personerna vi någonsin har arbetat med. Vi pratade om allt från balkstorlekar till detaljerna i kryssstaget till skarvarna mellan träplankorna och betongen. Det här är inte den typen av samtal vi har med varje kund”, säger arkitekten.

Stephanie Gerwin, Backens medarbetare, instämmer i tanken. ”De var där ute med oss, som genuina medlemmar i designteamet, i varje steg i denna långa och komplicerade process.”
konstaterar hon och betonar parets engagemang för att skapa ett hållbart och omhändertagande hem för sig själva och deras två små barn, Wyatt och Dimitri. Huset drivs helt av solceller, dolt från insyn ovanför den stora verandan som sträcker sig längs ena sidan av huvudbyggnaden. Faktum är att husets solpanel producerar betydligt mer el än vad fastigheten kräver, även om föråldrade kommunala föreskrifter inte direkt uppmuntrar till energidelning –
en situation som husägarna hoppas kommer att förändras i framtiden. ”Ashton och Mila är måna om jordens kvalitet, renheten i maten de äter och vattnet de dricker. Idealen om hållbarhet och regenerativt jordbruk är inte bara abstrakta begrepp för dem”, menar Backen.

Husets förfinade arkitektoniska vokabulär och robusta materialpalett gav en språngbräda för arbetet för AD100-inredningsarkitekten Vicky Charles från Charles & Co., som började på projektet precis när hon lämnade sin post som global designchef för Soho House. ”Vi var besatta av Soho Farmhouse och andra projekt som Vicky ledde. Vi älskade hur hon blandade tyger, mönster, texturer – egentligen hela hennes estetik”, säger Kunis.

”Mila var gravid med deras första barn när vi började den här resan. Vi spenderade månader med att titta på material och färger för att hitta rätt visuellt språk. Våra samtal handlade inte bara om marken och arkitekturen utan också om deras familjs framtid”, minns Charles. ”Med tiden gick designen från en traditionell lantlig estetik till något mer modernt. Smidesjärnskronor och stora chesterfields var fel kläder för den här kroppen”, tillägger hon.

Förutom nya, snyggt skräddarsydda bord och plyschiga, superbekväma sittplatser, införlivade Charles element från sina klienters tidigare hem, särskilt en uppsättning specialdesignade silvertronstolar som Kutcher beställde på en resa till Indien och en extravagant 3 meter lång kristallkrona som verkade helt motsägelsefull mot arkitekturens enkla former och slitna material. "Jag fick det här jobbet eftersom jag lovade att jag kunde skapa ett hem för de där, ska vi säga, formidabla verken", skämtar Charles. Till slut placerade hon ett par stolar i det primära badrummet – troner till tronrummet – och installerade ljuskronan i den höga underhållningspaviljongen. "Vi tyckte att det skulle vara roligt att ha den här otroligt överdådiga saken hängande i en lada. Det tar liksom bort skiten från fastigheten", säger Kunis om den osannolika kristallkonfekten.

Trots dessa självutplånande lättsamhet är Kutcher/Kunis-bostadens själ fortfarande knuten till den noggranna planering och fanatiska uppmärksamhet på detaljer som husägarna och deras designers lade ner på varje aspekt av projektet. ”För att känna lugn i ett utrymme måste allt vara i ordning”, avslutar Kutcher. ”Om världen omkring dig inte är i ordning är det svårt att få ordning på hjärnan. När vi är i vårt hem är världen bara logisk.”